Limerickar

Om limerickversen och dess historia

Ulf Herrströmer

En femradig skämtvers av brittiskt ursprung. Rad 1, 2 och 5 består av nio à tio stavelser eller tre betonade stavelser och rimmar inbördes liksom rad 3 och 4, bestående av sex stavelser eller två betonade stavelser. Ett vanligt mönster är att rad 1 presenterar en person och hans eller hennes hemvist. I rad 2 ges en karakteristik eller tecknas en situation. Detta utvecklas i de följande raderna, med en överraskande effekt i rad 5, komisk, absurd, vågad eller rentav skabrös. Rad 1 slutar ofta med ett ortsnamn men detta är ej nödvändigt. Absurditeten fanns redan hos den förste berömde utövaren, Edward Lear, som dock aldrig själv använde  benämningen limerick.
Edward Lear, 1812 – 88, brittisk författare och konstnär och bäst känd för nonsensvers : A Book of Nonsense (1846) som han skrev för barbarnen till sin gynnare, Lord Derby. Lear skapade inte limericken men bidrog i hög grad till dess popularitet. A Book of Nonsense blev oerhört populär och gavs ut i sammanlagt 23 upplagor fram till 1888.
En bild av Lear ses nederst på denna sida.
Här följer tre klassiska limerickar ur Edward Lear´s produktion.

There was an Old Man of Peru,
Who watched his wife making a stew;
But once by mistake,
In a stove did she bake,
That unfortunate Man of Peru.

There was an Old Man of Cape Horn,
Who wished he had never been born;
So he sat in a chair,
Till he died of dispair,
That dolorous Man of Cape Horn.

There was an Old Man with a beard,
Who said : ”It is just as I feared;
Two Owls and a Hen,
Four Larks and a Wren,
Have all built their nests in my beard.”

Och här kommer ett par med för mig okänd eller okända författare.

There was a Young Man at the Zoo,
Who wanted to catch the Two-Two;
But when he came to the gate,
They said : ”You must wait,
It´s a minute or two to Two-Two!”

There once was a Man from Darjeeling,
Who took a train from London to Ealing;
When it said on a door,
Don´t spit at the floor,
He carefully spat in the ceiling.

Hur versformen limerick fått sin benämning från Limerick, ett grevskap på Irland, tillika landets tredje största stad och residensstad i grevskapet County Limerick i länet Munster, är ej klarlagt. Själva versmåttet är dock gammalt på de brittiska öarna och det finns de som påstår att det ofullgånget kan hittas i visor från medeltiden. I varje fall finns det verser på limerick-meter från slutet av sjuttonhundratalet både i England och på Irland. Staden Limerick ligger vid floden Shannon, som kan korsas på tre ställen nära stadskärnan. Staden är bland annat känd för sina rugbytradi-
tioner.

Inom engelskspråkig litteratur finns ett stort antal limerickpublikationer. Bland andra skrev poeten och litteraturkritikern Swinburne(1837-1909) en del limerickar och från  Irland finns många samlingsutgåvor, bl.a. ”Best Irish Limericks”, en diger utgåva av Tony Butler. Att redovisa detta stora utbud låter sig inte göras i denna artikel men i Svea Hunds limerickar tar Hans Alfredson upp många av dessa utgåvor.

I Sverige finns ganska få publikationer  av limerickar och sammanställningar av limerickar men bland de främsta kan nämnas utgåvan av Ture Seck tillsammans med Rune Åquist( Curt-Steffan Giesecke och Åke Runnquist) 1945 med All Världens Limerickar med nyutgåva senast 1968, då som pocket.

Följande limerick är hämtad från deras utgåvor.

En medeltidsbonde i Stöde,
en afton stod upp från de döde,
han försökte ett skratt,
när det sedan blev natt,
nu ligger församlingen öde.

Hans Alfredson gav 1976 ut en samling, Svea Hunds limerickar, av vilka en ny framfördes i samband med var och en av denna revys föreställningar på Göta Lejon. Flera av dessa verser betraktas redan som svenska limerickklassiker. Många är mycket vågade men här följer en helt rumsren

Det bodde två bröder i Spånga,
som var väldig olika långa,
dom var glada ändå,
när dom tänkte uppå,
att dom, trots allt, ju var lika många.

Litteraturhistorikern och radiomannen Bure Holmbäck, f.1923, gav 1990 ut Limerickboken, en litteraturhistorisk analys och översyn av limerickutgåvor inom främst engelskspråkig och svensk litteratur och med en del egna alster mot slutet av boken. Han konstaterar att det första belägget för ordet limerick i Sverige är 1911 i ett nummer av tidningen Brokiga Blad – ”Sveriges första kolorerade veckotidning”. Ordet ingår där i en text som
antyder att flugan vid den tiden hade börjat bli känd också för en svensk publik. Brokiga Blad utkom under åren 1907-1930 som söndagsbilaga i Aftonbladet.

Efter studentexamen vid Hvitfeldtska 1956 läste jag medicin i Göteborg och har därefter arbetat som företagsläkare och allmänmedicinare. 1996 vann jag i en limericktävling för västsvenska läkare, utlyst av kommittén för Medicinarspexet i Göteborg och några läkemedelsbolag. Jag upptäckte då att jag hade lätt för att skriva skämtsamma verser och har därefter fortsatt
att skriva i denna genre.

Referenser :
1.Nationalencyklopedin.
2.Svea Hunds limerickar  (HansAlfredson,Wahlström&Widstrand 1976)
3.Limerickboken(Bure Holmbäck,Bonniers 1990)

Ulf Herrströmer

PS.

Jag har samlat mina allra bästa limerickar fram till våren 2007 till en pocketbok som gavs ut i augusti samma år med titeln Doktor Limericks skrattsalva och finns att köpa hos flertalet webbokhandlare bl.a. AdLibris, Bokia och Bokus. Sedan boken fått flera fina recensioner finns den nu även att låna på landets bibliotek

DS.

.